Skuttunge kyrka – Gravhällar, mynt och svepningsnålar

Efter ett långt och skönt påsklov har vi återupptagit det arkeologiska arbetet i Skuttunge kyrka. Den sydvästra delen av kyrkorummet är nu undersökt och klar. I denna del låg den tidigare ingången till kyrkan, men när tornet byggdes i början av 1800-talet revs det äldre vapenhuset och ingången sattes igen. Den nya ingången förlades i tornet på västra sidan om kyrkan. Den äldre ingången går inte att se i det överputsade murverket men den äldre trappan till vinden finns kvar i muren i kyrkans sydvästra hörn.

peringskiöld

Johan Hadorphs teckning av Skuttunge kyrka vid tiden 1676-1680, då tornet ännu inte var byggt och det äldre vapenhuset låg på kyrkans södra sida. Fönstren förstorades under andra halvan av 1700-talet då även takryttaren (tornet på taket) togs ned. Ur Vennerberg 1917.

I den sydvästra delen har vi återigen undersökt raseringsmassor från 1700 – 1800-talet. Vid de ombyggnationer som gjorts har man tyvärr inte tagit så stor hänsyn till de äldre gravar som fanns på platsen eller så var de redan då skadade av föregående reparationer. Vi har hittat delar av trasiga gravhällar och övre delen av en gravkammare som delvis var förstörd.

gravhäll_2

Del av trasig gravhäll som tidigare legat över en av flera gravkammare som finns under kyrkans golv.

I raseringslagren finns också svepningsnålar. Dessa förekommer ofta i stort antal vid arkeologiska undersökningar i kyrkor. Det är små nålar av kopparlegering med huvuden, mycket lika dagens synålar. Nålarna har hållit ihop svepningen runt de dödas kroppar. De har också används för att fästa tyg på kistornas innersida. Precis som i de övriga delarna av kyrkorummet har vi hittat ett flertal mynt i den sydvästra delen. Det är främst mynt av låga valörer från 1700-talet som tappats eller medvetet lagts ner under kyrkans golv. Vi har också hittat ett koniskt delvis genombrutet föremål av kopparlegering med hål och punktcirkelornamentik. I toppen och vid sidan av toppen finns två större hål. Möjligen är det en ljussläckare, en s.k skeppare? Funderingar har även funnits kring om det kan vara en del till ett rökelsekar eller ljuskrona? Vidare efterforskningar leder oss kanske närmare ett svar så småningom.

181

Vad är detta? Kanske en ljussläckare, del till ett rökelsekar eller del till en ljuskrona?

Anna Ölund, arkeolog, Upplandsmuseet.

 

Det här inlägget postades i 1700-tal, Historisk tid och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s