Skuttunge kyrka – 1700-talets renovering

 

118

Med hjälp av en sugbil tas de undersökta lagren ut ur kyrkan.

Under veckan som gått har mycket hänt på den arkeologiska undersökningen i Skuttunge kyrka. Vi har undersökt den sydöstra delen av kyrkans långhus. Här fanns tjocka raseringsmassor efter 1700-talets renovering. Det var på 1760-talet som man ville modernisera kyrkan efter tidens ideal. Det mörka målade kyrkorummet målades vitt och fönster förstorades. Nya fönster togs även upp på kyrkans norra sida som inte hade haft ljusinsläpp dessförinnan. Det är spåren efter denna renovering vi arkeologer nu ser. Sten, tegel och kalkbruk har spridits ut i kyrkorummet och stora stenar har grävts ner istället för att bäras ut. I detta hittar vi mynt ifrån 1760-talet, kritpipor och bemålade putsfragment. Putsen är från de äldre målningarna som Anders Eriksson prydde kyrkorummet med under 1460-talet.

131 ny

Rester efter 1460-talets vägg- och valvmålningar.

 Under 1700-talets raseringslager finns äldre gravar som delvis skadats av renoveringen. Gravarna utgörs av både murade gravkammare och kistgravar. Den arkeologiska undersökningen görs till ett djup om 30 cm, varför vi inte kommer att undersöka gravar som ligger djupare. Det vi ser är alltså den övre delen av gravarna och de får ligga orörda kvar.

 tärning

Ett oväntat fynd. En s.k. Teetotum, tärningssnurra i ben.

En stor överraskning var fyndet av en tärningssnurra. Den är sexkantig, ca 2,5 cm i diameter och snidad i ben. På sidorna har den tärningsprickar från 1-6 och dess undre del har en liten spets. Överdelen är avbruten. Dessa tärningssnurror tycks vara relativt ovanliga i Sverige, men finns i bla England och Frankrike. De brukar benämnas Teetotum. Det är en form av roulettespel där man satsar pengar på den siffra man tror ska komma upp när snurran stannar.  Dessa snurrtärningar har stor likhet med det judiska spelet driedel. Spelet tycks vara mycket gammalt och finns avbildat på många målningar genom historien, bla på en av Pieter Bruegels  målning från 1560 som visar barn som leker. Tärningssnurran i Skuttunge tror vi är från 1600-1700-talet.

Vi undrar förstås vad denna fina tärningssnurra (Teetotum) gör i Skuttunge kyrka? Är det byggnadsarbetarna på 1760-talet som spelat på rasten? Är det några som smygspelat under högmässan och sett tärningen snurra ned mellan golvplankorna?

Anna Ölund, arkeolog, Upplandsmuseet.

Det här inlägget postades i 1700-tal, Allmänt, Historisk tid och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s