Summering av hösten i Enköping

Nu har årets grävningar i Kvarteret Traktören, i Enköping varit igång i ett par veckor! Enköpings kommun har beslutat att en något större yta skal undersökas och hittills har schaktning pågått av området söder om stadshotellets fundament. I takt med att grävningen tar oss djupare kan vi börja knyta an till resultaten från förra årets undersökning.

Schaktning 2017

Emelie Sunding och Elin Säll, arkeologer på Upplandsmuseet, övervakar schaktningen i kvarteret Traktören. Foto: Upplandsmuseet

Under hösten 2017 undersöktes en mindre del av tomten, den närmast Westerlundska gården. Parallellt med den arkeologiska undersökningen pågick schaktningsarbeten av den ytan där Stadshotellet tidigare stod. Arbetet med att schakta bort hotellets grundmurar och moderna fyllnadsmassor övervakades för att säkerställa att inga äldre lämningar skadades.

Dokumentation av fähus 2017

Mathias Bäck, Arkeologerna, och Emelie Sunding, Upplandsmuseet, dokumenterar ett av fähusen. Foto: Upplandsmuseet

Den del av tomten som slutundersöktes under hösten visade sig innehålla flera nivåer med välbevarade lämningar från både gårdsmiljöer och strandnära bebyggelse från perioden 1200-1600-tal. Genomgående för alla faser var den höga bevaringsgaraden för både organiskt material och metaller. Till det allra yngsta skedet hörde ett bostadshus från 1600-talets mitt där flera mynt hittades ovan husets trägolv. Under 1500-talet har denna del av tomten utgjorts av ett fähusområde. Här undersökte vi tre samtida fähus där var och ett använts för att stalla olika djur. Makrofossilanalyser av kulturlagren inom fähusen har visat att ett använts för höns, ett för svin och ett för nötboskap. Fähusen var uppförda i trä, tätt intill varandra med smala passager emellan.

Stenläggning 2017

Undersökningsytan sedd från Kyrkogatan. I de äldsta skedena har stenlagda gator anlagts längs strandkanten. Foto: Arkeologerna

I de äldsta skedena, preliminärt daterade till 1200- och 1300-tal, undersökte vi olika konstruktioner längs den medeltida strandkanten. Här fanns bland annat stenlagda gator som sannolikt följde strandkantens sträckning och uppbyggda stenvallar som stabiliserat marken närmast vattnet. Från samma period hittades även rester av olika fiskeredskap så som krokar, flöten och en mjärde.

Till slut nåddes det som en gång under medeltiden varit sjöbotten och här påträffades stolphål grävda i den rena sanden. I botten av stolphålen fanns rester av tjära som använts för att impregnera stolparna. Möjligen var detta rester av en brygga.

Bänk 2017

Konservator Karin Lindahl (ACTA Konserveringscentrum AB) tar hand om en träbänk som hittades 2017. Foto: Arkeologerna

Fyndmaterialet har i huvudsak utgjorts av föremål tillverkade i trä – bland annat träkärl, delar av verktyg och olika byggnadsdetaljer som dymlingar och kilar. Det kanske största fyndet var en träbänk som återanvänts i ett av fähusen. Även en hel del metallföremål hittades, också de välbevarade. Exempelis dräktdetaljer som söljor och ströningar samt verktyg, också läderföremål så som skor och en knivslida. Då denna del av tomten främst använts för stallning av djur hittades inte hushållsföremål som keramik och glaskärl i lika stor utsträckning som är vanligt vid stadsarkeologiska undersökningar.

Handtag 2017

Handtaget från en spade eller dynggrep hittad i ett av fähusen. Foto: Upplandsmuseet

För att närmare kunna datera de olika bebyggelsefaserna har prover skickats för dendrokronologisk analys (årsringsdatering). Dessutom kommer efter fältarbetets slut en analys av fyndmaterialet göras för att närmare bestämma typer, provenienser och dateringar.

Resultaten från fjolårets undersökning ger en bra fingervisning om vad som kan förväntas i år. Hittills har vi fått fram en gata som försvann i och med stadsbranden 1799, och nu undersöker vi 1600-tals bebyggelsen där intill. Fynden är många och kan precis som i fjol ses i utställningen Veckans Fynd på Enköpings museum. På gatans västra sida framkommer rester av ytterligare bebyggelse som sannolikt är andra halvorna av några av de hus som undersöktes i fjol. När hela ytan är färdiggrävd kvarstår att pussla samman samtliga resultat för att få fram en så tydlig bild som möjligt av kvarterets historia.

Vi återkommer snart med färska nyheter från årets undersökning!

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Härnevi kyrka – byggd på äldre helgedom?

Uppförande av en kyrka är sällan det första som sker på en plats. Medeltida kyrkor har i vissa fall anlagts på platser med traditioner längre tillbaka i tiden. I samband med en arkeologisk undersökning i Härnevi kyrka fick vi tillfälle att studera områdets historia och möjliga orsaker till varför kyrkan byggts just här. 

Härnevi kyrka är en trevlig liten kyrka som ligger norr om Enköping. Mest känd är den för sina vackra målningar på vägg och valv. Målningarna är gjorda av Albertus Pictor i slutet på 1400-talet och de som finns i taket har aldrig varit övermålade, något som annars varit vanligt i de medeltida kyrkorna.  Resultatet är att takmålningarna är alldeles särskilt färgstarka och välbevarade.

Målning Pictor

Takmålning av Albertus Pictor från Härnevi kyrkas kor. Foto Malin Lucas, Upplandsmuseet.

 

Härnevi kyrka, så som den ser ut idag, är byggd på 1400-talet, men den har en föregångare. Det vet vi eftersom det omtalas i skriftliga källor redan på 1300-talet. Kyrkan har också en dopfunt som tillverkades på 1200-talet och ytterligare inventarier från 1300-talet. Om den tidigare kyrkan vet vi inget mer, men den har troligen varit av trä.

 

Härnevi_exteriör

Härnevi kyrkas exteriör. Fotograferad 1968 av Ingvar H Ericsson/Upplandsmuseet.

 

I samband med en renovering av kyrkan närvarade en arkeolog från Upplandsmuseet, för att se om det fanns några äldre konstruktioner eller annat intressant att dokumentera under golvet i koret. Här skulle nämligen golvnivån sänkas för att kyrkan ska få en enhetlig höjd på golvet. Eftersom golvet inte skulle sänkas med särskilt mycket var möjligheterna till nya och spännande upptäckter ganska begränsade. Kyrkan har ovanligt nog ett medeltida högaltare i murat tegel som används. Mellan mitten av 1700-talet och fram till 1950-talet var det gömt av en altarpredikstol som tog upp stort utrymme i koret. De begränsade grävinsatserna kunde visa att det medeltida altaret var uppbyggt på ett par större block. Kanske har dessa varit en del av ett ännu äldre altare? I övrigt hittade vi rester av bänkinredning från 1700-talet längs korets sidor.

 

Medeltida altare

Härnevi kyrkas medeltida altare. Foto Malin Lucas, Upplandsmuseet.

 

Spännande plats

Härnevi är emellertid inte bara intressant för att det finns en en fin kyrka utan här finns också fina fornlämningar av äldre datum. I Lilla Härnevi har två depåfynd hittats, det ena från bronsåldern och det andra från järnåldern. Bronsåldersfyndet bestod av över 40 olika bronsföremål, en väldig skatt för tiden och järnåldersfyndet var likaledes kostsamt, det bestod av ett antal guldtenar. Om de som grävde ner fynden hade för avsikt att också så småningom gräva upp dem, eller om de var offer till gudarna vet vi inte. Det senare är en lockande tanke eftersom själva namnet Härnevi innehåller ett efterled, -vi, som betyder just helig plats. Vilken guddom den var ägnad till är oklart.

Helgedom?

Kanske har kyrkan också byggts just här för att det redan var en helig plats. Det finns andra exempel på att kyrkor byggts på sådana platser, kanske för att ta udden av hedendomen, eller för att det rörde sig om platser där människor redan var vana att samlas. Exempel på när en sådan här platskontinuitet sker är kanske allra tydligast i Frösö kyrka i Jämtland. Där hittade man mitt under koret resterna av en vikingatida kultplats men många olika typer av offrade djur, främst björn, som deponerats runt ett träd. Det fanns också människoben. Ett annat exempel skulle kunna vara Gamla Uppsala. Här vet vi visserligen inte var man förlade sin huvudsakliga kultutövning, men kyrkan ligger alldeles intill de stora vendeltida hallarna och de medeltida litterära källorna omtalar också platsen som en viktig helgedom.

Hur det nu ligger till med kultplatskontinuiteten vid Härnevi kyrka vet vi inte men något som skulle kunna peka i den riktningen är några gamla bilder och fältritningar som Nils Sundquist (landsantikvarie i Uppsala) troligen gjorde på 1950-talet. På ritningen står ordet forngrav? men det framgår inte var denna möjliga grav funnits. På fotografierna blir det däremot tydligt att schaktet som han dokumenterade låg strax utanför kyrkans vapenhus. Dessvärre tycks han inte ha grävt vidare i den så vi vet inte om det faktiskt var en förhistorisk grav. Kanske kan framtida undersökningar av kyrkan och dess omgivningar ge svaret på frågan om det faktiskt funnits en förhistorisk kultplats vid kyrkan.

Härnevi kyrka_Sundquist

Fältritning av Nils Sundquist från 1952. Ritningen visar överst ett tvärsnitt av det dokumenterade schaktet och nederst ett ovanifrånperspektiv av samma schakt. Vid båda ritningarna har Sundquist skrivit det gäckande ordet forngrav?

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Arkeologiska strapatser i skog och mark

Som arkeolog undersöker man inte bara genom att gräva, en annan del i fältarbetet kan vara så kallade utredningar och inventeringar. Dessa insatser görs oftast för att fastställa om det inom tilltänkta exploateringsområden finns okända fornlämningar. Under de sista skälvande veckorna 2017 gav sig några av Upplandsmuseets arkeologer ut för en större utredning i norra delarna av Stockholms län.

Det var ett stråk mellan Vallentuna och Arlanda flygplats, inom Vallentuna och Sigtuna kommuner, som Upplandsmuseet fick i uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län att utreda.

Innan fältinventeringen påbörjades genomfördes en kart- och arkivstudie. Dels studerades äldre lantmäterikartor från perioden 1600-1800-tal för att få en uppfattning om förekomsten av äldre bebyggelse och markanvändning under sen historisk tid. Dessutom gjordes en genomgång av tidigare undersökningar som gjorts i anslutning till den aktuella sträckan och information om eventuella lösfynd inom området. Allt för att få en så bra bild som möjligt av vad som kunde väntas i fält.

DSCN2454

Redo för utredning! Robin Lucas och Hans Göthberg dokumenterar i fält. Foto Malin Lucas, Upplandsmuseet.

 

Vår tappra trupp trotsade novemberkylan och vandrade genom sammanlagt 520 hektar av skogs- impediment- och odlingsmarker. Vid utredningen berördes 58 kända fornlämningar av olika typ och ålder som gravfält, stensättningar och stensträngar. Därtill lokaliserades inte mindre än 40 nya objekt av varierande slag och olika ålder som alla dokumenterades och mättes in digitalt med GPS. Bland de nyfunna lämningarna fanns stensättningar, stensträngar, gränsmarkeringar och lägenhetsbebyggelse.

20171123_093902

Adam Hultberg mäter in en nyfunnen stensättning med hjälp av en GPS . Foto Robin Lucas, Upplandsmuseet.

 

DSCN2679

Hans Göthberg och Robin Lucas vid ett nyfunnen gränsröse. Foto Malin Lucas, Upplandsmuseet.

 

Med hjälp av äldre lantmäterikartor har flera av lägenhetsbebyggelserna kunnat identifieras som torp. Torpen verkar främst ha tillkommit under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal, men även äldre och yngre exempel fanns representerade. Vid torplämningarna hittades bland annat husgrunder, källargrunder och spisrösen. Kartstudierna visar även att användandet av mer än hälften av torpen upphört innan 1850.

DSCN2486

En stolt Robin Lucas i en oregistrerad källargrund. Källaren kan kopplas samman med ett torp som finns med på kartor från 1764 och 1803. Foto Malin Lucas, Upplandsmuseet.

 

I landskapet kunde dessutom ett antal möjliga boplatslägen identifieras. Indikationer på en boplats kan exempelvis vara förekomst av skärvsten och skärvstenshögar samt närheten till gravfält. Förutom detta tittar man även på landskapets utseende, kanske den viktigaste ledtråden i jakten på boplatslägen!

Snart kommer rapporten från utredningen att finnas tillgänglig för läsning och nedladdning på vår hemsida.

Publicerat i Allmänt, Arkeologisk utredning, Äldre järnålder, Bronsålder, Historisk tid, Yngre järnålder | Märkt , , , | 7 kommentarer

Skor, hus och en vante – mera medeltid från Forumtorget!

I slutet av maj 2017 gjorde Upplandsmuseets arkeologer en mindre undersökning på Forumtorget i Uppsala i samband med att torget gestaltas om. Redan i fält fick vi fram spännande resultat som vi bloggade om här. Efteråt skickades fynd för konservering och prover för datering, och nu har resultaten kommit in!

Vi undersökte bland annat resterna av en byggnad med ett vällagt trägolv. Vi förstod redan då att byggnaden sannolikt var från medeltiden, men exakt hur gammal den var kunde vi inte säkert avgöra. Från byggnadens trägolv skickade vi prover för en dendrokronologisk analys (årsringsdatering). Svaret fick vi nu i veckan och det visade sig att träet som använts till golvet avverkades under 1450-talet.

Forumtorget 056

Arkeolog Emelie Sunding undersöker det medeltida trägolvet. Foto Anna Ölund, Upplandsmuseet.

 

Byggnaden var uppförd direkt på ett tjockt utfyllnadslager som innehöll rikligt med välbevarat organiskt material. Vi hittade flera läderföremål, läderspill och två nystan med snören. Alla föremål har nu konserverats och noggrant studerats.

Vi lät även 14C-datera en av de bitar läderspill som vi hittade. Detta för att få en indikation på ungefär under vilken tidsperiod utfyllnadslagret kan ha tillkommit. Läderbiten blev daterad till 1300-talet!

 

F1

Del av ovanlädret från en medeltida sko med ett snörhål i ovankant. Foto Bengt Backlund, Upplandsmuseet.

F5 undersida

Tån från en medeltida sko i läder. Foto Bengt Backlund, Upplandsmuseet.

 

Läderspill och skor i läder är inte helt ovanliga fynd i stadsmiljöer men ett av läderföremålen stack ut redan i fält, ett större läderstycke med sömmar. Vi trodde först att det kunde vara någon typ av väska, men innan rengöring och konservering gick det inte att se vad det faktisk rörde sig om. Efter att ha tittat närmre på det konserverade föremålet, och dessutom ha rådfrågat en dansk läderspecialist, kom vi fram till att det är en tumvante som vi hittat. Och visst passar den perfekt på handen!

 

Insidan på tumvanten som hittades på Forumtorget. Foto Bengt Backlund, Upplandsmuseet.

Passar som handen i handsken! Foto Emelie Sunding, Upplandsmuseet.

 

Så när ombyggnaderna av Forumtorget nu snart är klara och ni åter kan spatsera där, kan ni tänka på de medeltida lämningar som kan finnas under era fötter.

Snart kommer rapporten från Forumtorget att finnas tillgänglig på vår hemsida.

Publicerat i 1300-tal, 1400-tal, Allmänt, Medeltid | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Många bröllop och tre begravningar – undersökning i Alsike kyrka

Alsike kyrka väster om Knivsta är en populär kyrka där många vigslar äger rum. Kyrkorummet har även fungerat som sista viloplats för prominenta familjer som betalat för en gravkammare under kyrkans golv. Alsike kyrka har dock sedan flera hundra år tillbaka haft omfattande problem med sättningsskador. Dessa kommer sig av att marken som kyrkan är byggd på är instabil.  Åtskilliga stabiliseringsförsök har gjorts och 1947 sattes betongpelare in under kyrkans väggar. Väggarna bär dock inte kyrkgolvet som under senaste åren haft sättningsskador. För att åtgärda golvet i koret är kyrkan tillfälligt stängd under vintern 2017/2018.

I samband med åtgärderna för golvet gjorde Upplandsmuseets arkeologer en undersökning av kyrkans korparti. När korets stengolv och gravhällar lyfts bort började undersökningen. Metodiskt grävdes ett tjockt lager av krossat kalkbruk, sand och grus bort och tre gravkammare kunde friläggas.

Alsike 1

Gravkammare byggda under 1600- och 1700-talet i Alsike kyrkas kor. Bakom gravkamrarna ses fundamentet till det medeltida altaret. I bildens ytterkanter finns en tegelstensrad. Denna har troligen fungerat som fundament till ett korskrank som skiljt långhuset och koret åt. Foto Joakim Kjellberg, Upplandsmuseet.

Alsike 2

Arkeologerna Joakim Kjellberg och Adam Hultberg undersöker och dokumenterar en av gravkamrarna i Alsike kyrka. Foto Marieke Aalders, Upplandsmuseet.

Gravkamrarna är alla byggda av gråsten med tegelgolv. Deras övre delar är byggda av tegel och inuti har de varit vitputsade. Kamrarna är ca 2,3 m långa, 1,5 m breda och ca 1,5 djupa. Två av kamrarna har uppförts över kyrkoherdar och deras hustrur. Dessa kammare är från 1679 och 1780-talet. I den tredje kammaren har Karin Hansdotter, född från Västergötland, fått sin sista vila år 1606. Kamrarna har täkts med gravhällar som vid renoveringen tillfälligt lyfts bort men som åter läggs på plats när renoveringen är klar.

Upplandsmuseets osteolog (benexpert) Marieke Aalders har i samband med undersökningen även analyserat benen som fanns i kamrarna. Analysen syftade till att se antal individer, kön, ålder och eventuella sjukdomar. Benen hade vid tidigare renoveringar plockats om och flyttats runt i graven. Vi var därför osäkra på om benen i kamrarna var de som från början gravlagts här. Nu när analysen nästan är klar tror vi oss veta att det är de individer som gravlagts i gravkamrarna, som finns här.  Gravkamrarna är och har varit vilorum för sammanlagt 9 vuxna individer och 6 barn. De kommer efter att återbegravas på rätt ställe innan det nya golvet konstruerats.

Alsike 3

Rester efter det medeltida altaret som legat invid den äldre östväggen.               Foto Joakim Kjellberg, Upplandsmuseet.

Förutom gravkamrarna har vi arkeologer också hittat fundamentet till det medeltida altaret. Detta låg centrat i korets östra del och markerar altarets placering före kyrkans östvägg byggdes om 1860. Fundamentet är av gråsten, ca 2 m långt och 1,5 m brett och har legat en bit ut från den ursprungliga östväggen.

Strax innanför och öster om triumfbågen påträffades på båda sidor om gravkammare 1 ett enkelt rullskift av tegel. Detta tolkas som ett möjligt fundament för ett korskrank. Ett korskrank ska ha funnits i kyrkan under början av 1600-talet och om det funnits något äldre korskrank i kyrkan vet vi ej. Höjden på fundamentet och kamrarna visar att korets golv troligen låg 0,2 m över långhusets golv under 1600-1700- talet.

Endast enstaka föremålsfynd har gjorts i samband med undersökningen. Ett mynt från 1656 samt bitar av fönsterglas från medeltid och 1600-tal. Vi har inte hittat några spår efter en äldre kyrka. Det är istället delar av kyrkans historia från medeltid till 1800-tal som nu undersökts arkeologiskt.

Alsike 5

Myntfynd! På en av gravkamrarna hittades ett ¼ öre kopparmynt präglat av Karl X Gustav år 1656. Kanske har myntet tappats vid tidigare kyrkorenoveringar. Foto Marieke Aalders, Upplandsmuseet

 

Publicerat i 1600-tal, 1700-tal, Allmänt, Historisk tid | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Novemberarkeologi i Enescopinge

Nu börjar årets grävsäsong i kvarteret Traktören, invid Stora Torget i Enköping, så sakteligen lida mot sitt slut. Novembermörkret har gjort arbetsdagarna allt kortare och det blir hela tiden svårare att hålla schaktet frostfritt under nätterna. Den första december slutar vi för i år!

DSC_0708(kopia)

De senaste veckornas ombytliga väder har gjort vissa dagar något omständiga för arkeologerna. Foto: Emelie Sunding, Upplandsmuseet 

I det lilla schaktet närmast Westerlundska gården har vi nu rört oss ner genom de medeltida lagren mot det som en gång var Enescopinges strandkant. Hittills har vi framförallt rört oss genom olika gårdsmiljöer, bland hus och stenlagda ytor, men ju längre ner vi gräver desto närmare vattnet kommer vi, då förändras bilden. På grund av den postglaciala strandlinjeförskjutningen ligger dagens Enköping långt från vattnet. Men någon gång under medeltiden, gick vattenlinjen nånstans här, invid dagens torg! De flesta Enköpingsbor har antagligen sett markeringarna som finns på olika ställen i stadens inre kvarter, betongplattor i trottoarerna med texten ”här gick strandlinjen” och ett århundrade. Strax intill undersökningsområdet finns just en sån platta med år 1200 på. Strandlinjeanalysen som  dessa är baserade på gjordes redan under mitten av 1900-talet av dåvarande landsantikvarie Nils Sundqvist. Hur väl de stämmer kommer vår undersökning bidra till att ta reda på.

_MG_7614

Thomas och Marieke rensar fram en stenlagd yta intill Westerlundska gården. Foto: Adam Hultberg, Upplandsmuseet

Fynden har varit många även om den generella förekomsten av exempelvis keramik varit ganska låg.  Detta förklaras sannolikt av att flera av de miljöer vi grävt inte varit bostadshus utan andra typer av byggnader eller ytor där man varken har haft eller tappat lika många tallrikar och kärl. Många av fynden har däremot varit väldigt välbevarade och i de djupare lagren tycks bevaringsförhållandena var goda för såväl organiska material som metaller.

20171101_114909

En sax från femtonhundratalet. Under jord och rost ser den ut att vara i gott skick. Vi ser fram emot att se den konserverad! Foto: Adam Hultberg, Upplandsmuseet 

DSC_0696(kopia)

En medeltida barnsko! På bilden ser vi endast sulan men det verkar som att vi har hela skon. Även här väntar vi spänt på att konservatorn ska göra sitt! Foto: Emelie Sunding, Upplandsmuseet

På den stora ytan där stadshotellet en gång stod är arbetet med att schakta bort alla moderna massor avslutat. Många lastbilar har gått från platsen med jord och grus som använts som utfyllnad inför hotellets uppförande. Kvar finns ett landskap av öar med bevarade kulturager som i väntan på våren täckts med presenningar. När temperaturen blir mer förlåtande kommer undersökningen fortsätta på denna ytan och här dyker vi rätt ner i medeltiden!

I de omrörda lagren som fyllt upp ledningsschakt och andra omgrävda ytor kan det fortfarande komma fina fynd. Eftersom fynden saknar säkra kontexter är informationsvärdet begränsat, men föremålen är fortfarande vackra! Bland annat har vi hittat en kniv med svarvat benhandtag som vi tror är från tiden omkring år 1600 och keramik från 1200-talet! Eftersom lagren är omrörda kan vi få fynd från hela den kronologiska sekvensen på samma ställe, hela vägen från 18- 1900-tal och ner i medeltid.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Nu återstår några intensiva dagar för att avsluta grävningen och lägga isolering över de ytor som ska grävas i vår. När vi återupptar grävningen kommer även de allmänna visningarna börja igen, och då önskar vi er hjärtligt välkomna!

IMG_7878(kopia)

Julstämningen infann sig redan i november. Foto: Joakim Kjellberg, Upplandsmuseet 

Publicerat i 1200-tal, 1600-tal, Allmänt, Enescopinge, Enköping, Historisk tid, Medeltid | Lämna en kommentar

Stort och smått från schaktet

Nu har den arkeologiska undersökningen i kvarteret Traktören pågått i några veckor, det har kommit både spännande fynd och konstruktioner. Åtminstone fem hus och en uppsjö av mindre konstruktioner.

IMG_0116

Det hittills bäst bevarade huset undersöks! Foto: Thomas Westberg, Arkeologerna

Det bäst bevarade huset har vi preliminärt daterat till 1500-talet. Det är en timrad byggnad som till stor del konstruerats av återvunnet virke. På femtonhundratalet slösade man inte! Det bevarade golvet täcktes av ett tjockt lager dynga och vi har därför antagit att det rör sig om ett fähus. Att det är djur snarare än människor som bott i huset antyds också av den låga förekomsten av hushållsföremål så som keramik, glas och järnföremål. Fynden består istället främst av ben och en del bearbetade träföremål. Främst rör det sig om vässade störar, pinnar, och delar av små laggkärl. Men vi har också hittat ett fint arbetat handtag som kan ha suttit på en liten hink eller något liknande. Träet har bevarats bra i den fuktiga och syrefattiga dyngan.

20171025_145031(1)

Det fint arbetade trähandtaget. Mitt på ser det ut som att något rostat fast, materialet är dock inte magnetiskt. Foto: Adam Hultberg

Även efter att fynden kommit upp ur jorden fortsätter de att ge ifrån sig mer information och svaren på de stora frågorna får vi som alltid först efter att rapporten är skriven och alla analyser är gjorda. Men redan i fält registreras fynden och förbereds för transport till SHMM.  Vår antikvarie upptäckte under fyndregistreringen att en liten glasskärva från ett av de yngre husen hade en liten graverad bård. Bilder skickades till glasexpert Georg Haggrén vid universitetet i Helsingfors för mer information. Vi fick svar att den lilla glasskärvan var diamantgraverad och att det finns extremt få exempel på diamantgraverat glas från den här tiden i Skandinavien. Tekniken ska däremot ha varit vanlig på bordsglas i Nederländerna. Trots att många andra varor, framför allt keramik, har importerats från Nederländerna så verkar någon större import av sådant här glas inte ha förekommit. Det ställer frågan om hur den hamnade här, kan den kanske berätta något om vem som bodde på tomten, eller om Enköpings kontakter med omvärlden? Oavsett så är det ett ovanligt och spännande fynd!

IMG_20171013_094009_144

Den lilla diamantgraverade glasskärvan. Glaset är väldigt känsligt så det förvaras i vatten och hanteras med pincett. Foto: Adam Hultberg

Förutom att det har hänt mycket i schaktet så har vi även kommit igång med visningar av undersökningen. Hela tjugotre skolklasser från förskoleklass till årskurs sex ska komma och besöka grävningen under hösten. Eleverna får först gå en stadsvandring med Upplandsmuseets pedagog Frida, och sen får de besöka undersökningsområdet där de får träffa en arkeolog och se vad vi hittat. Redan förra veckan kom de första klasserna, eleverna har varit nyfikna och ställt många bra frågor som vi försökt svara på till bästa förmåga.

_MG_7000(2)

Visning av fynd för besökande skolklasser. Foto: Frida Gereonsson

För allmänheten gavs första visningen i fredags förra veckan och över sextio personer dök upp, så det fick bli en extra visning. Vi är jätteglada över att det finns ett så stort intresse! Idag var det dags igen och även denna gången var intresset stort.

_MG_7069

Upplandsmuseets projektledare Joakim Kjellberg visar undersökningsområdet. I bakgrunden pågår arbete med fyndtvätt. Foto: Adam Hultberg

Vill man gå på en av de allmänna visningarna så ges tillfälle nästkommande två fredagar (3:e och 10:e november). Vill man vara säker på att få plats så kan man på visningsdagen hämta ut en gratisbiljett på Enköpings Museum, som öppnar klockan tio. Visningarna börjar klockan tretton, med samling på Stora Torget. Välkomna!

Publicerat i 1500-tal, 1600-tal, Allmänt, Enescopinge, Enköping, Historisk tid, Medeltid | Lämna en kommentar