Viks slott

Ibland får vi arkeologer möjlighet att arbeta i slottsmiljöer. Det är alltid lika kul och spännande, då det ofta framkommer ny kunskap som kan komplettera eller förändra den rådande historien. Upplandsmuseets arkeologiska avdelning har tidigare bl.a. gjort undersökningar vid Uppsala slott, Ekolsunds slott, Grönsöö slott, Salsta slott och Rungarns säteri.

Sedan ett par veckor tillbaks är vi och schaktningsövervakar vid Viks slott, ca 2 mil sydväst om Uppsala vid Lårstaviken i Mälaren. Slottet ägs sedan 1923 av Landstinget och på området drivs konferensverksamhet, samt Wiks folkhögskola sedan 1926.

 Flygbild Vik

Bild 1. Flygfoto över Viks slott och stenhuset, 1989. Avena flygfoto, Upplandsmuseet. 

Viks slott är en högrest och smal byggnad i gråsten och tegel. Den är en av landets bäst bevarade medeltida byggnader. Troligen uppfördes den på 1470-talet som en enkelhusborg eller fast hus. Under årens lopp har byggnaden genomgått stora förändringar, främst under 1600-talet. Viks slott har likheter med andra enkelhusborgar eller fasta hus bl.a. Glimminge hus i Skåne, Torpa stenhus i Västergötland och Bergkvara i Småland. Intill Viks slott ligger det så kallade stenhuset, en låg lång tegelbyggnad. Stenhusets mittparti uppfördes 1751 och tillbyggnaderna byggdes 1823. Troligen är stenhuset byggt ovanpå en äldre byggnad av okänd ålder.

 ”ett litet hwss…benembt Wijk”

I Peder Swarts krönika från 1560 omnämns byggnaden som ett litet hus. Benämningen hus är vanligt i medeltida källor och syftar på mer eller mindre befästa byggnader. Benämningen slott användes under medeltid endast för byggnader som uppförts genom kungligt tillstånd, en slottsrätt. Vik är byggt av personer ur den medeltida aristokratin, men någon slottsrätt har inte kunnat beläggas.

Före slottet byggdes fanns ett frälsegods någonstans i området. Frälsegodset dyker upp i början av 1300-talet i det skriftliga källmaterialet. Godsets första kända ägare var Israel And, lagman i Uppland i slutet av 1200-talet. Godset tillföll hans dotter Ramborg 1289. Ramborg lät bygga den närbelägna Västeråkers kyrka där hon är begravd under en unik kopparhäll. Under historiens lopp kom Vik i stor utsträckning att förvaltas och ägas av kvinnor.

 Thordeman

Bild 2. Thordemans rekonstruktions av Viks fasta hus. Ur Thordeman 1961.

 Från fast hus till renässansbyggnad

Bengt Thordeman har i sin skrift Wiks hus från 1961 gjort en rekonstruktion av Viks fasta hus. De höga trappstegsgavlarna kan ha haft en vind i flera våningar. Enligt Thordeman har en festsal eller ett kapell legat vid de stora fönstren under skyttegången.

Under mitten av 1600-talet omvandlas det medeltida fasta huset till en byggnad i renässansstil. Taket byggs om, våningsplanen ändras och ett trapphus byggs. På kopparsticket från Suecia Antiqua från 1670 ses en grupp byggnader framför slottets entré, vilka dock inte finns med på den skiss som fungerat som förlaga till kopparsticket.

 Eric Dahlberg teckning

Bild 3. Skiss som tjänat som underlag till Suecia Antiquas kopparstick över Viks slott, 1670.

 Arkeologi 2014

Trots att slottet och det intilliggande stenhuset är värdefulla byggnadsminnen och slottsmiljön kulturhistoriskt intressant, har den arkeologiska aktiviteten på platsen varit låg. Så när vi i början av mars 2014 kom till Vik fanns inga förhoppningar på arkeologiska resultat. Anledningen till vår närvaro är om- och nyläggning av värme- och elledningar, vilket medfört omfattande markabeten på området. Vi har övervakat de schakt som grävts närmast slottet. I schakten på borggården, den öppna platsen framför stenhuset och slottet fann vi spår av en kraftig brand som troligen härjat under 1700-talet. I schaktet fanns också en kraftig mur bara en liten bit under markytan. Muren var 0,7 m bred och murad med kalkbruk direkt på berget. Den låg parallellt med stenhuset i rät vinkel mot slottet och var möjlig att följa i 12 m. Ytan norr om muren var uppfylld med sten och grus. Muren har preliminärt tolkats som en stödmur. Den har troligen hållit fyllnadsmassor på plats i syfte att skapa en plan yta utanför slottets entré. Alltså någon form av borggårdsyta på den annars mycket ojämna grundtopografin av berg. Liknande försök att iordningställa och skapa plana ytor finns vid bl.a. Torpa stenhus i Västergötland.

När muren vid Viks slott byggdes hoppas vi kunna få svar på genom provanalyser. Det arkeologiska arbetet kommer att fortsätta under april månad med övervakning av schakten. Förhoppningsvis får vi mer ledtrådar kring Viks slott och platsens historia.

 Vik mur

Bild 4. Mur påträffad vid Viks slott vilken tolkad som en stödmur för fyllnadsmassor. Möjligen för att skapa en plan yta utanförslottets (det fasta husets) entré. Foto Upplandsmuseet.

Under 2014 påbörjas skrivandet av en bok kring Viks slott, bekostad av landstinget. Medarbetare på Upplandsmuseets Kulturmiljöavdelning är inbladade i bokprojektet.

/Anna Ölund, arkeolog

Det här inlägget postades i Medeltid och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s