Åter till Gnista – gnistrande granater

Den senaste veckan har resultaten från undersökningen av Gnista fått stor uppmärksamhet i media och många har läst om dem här på Arkeologibloggen. Som vi skrev då har flera olika analyser gjorts på det uppgrävda materialet. När granaterna från gravhögen analyserades framträdde något oväntat!

Granater – en gnistrande ädelsten

Granater är en ädelsten som användes till smycken och som dekoration på bland annat svärdhjaltar och sköldar under yngre järnålder. Vid undersökningen av Gnistahögen hittades flera förgyllda föremål med innefattade granater, bland annat tre ansikten med granatögon och ett förgyllt grishuvud där ögat utgjordes av en röd granat. I gravhögen hittades också små guldkassetter med innefattade granater, detta kallas Granatcloisonné.

_DSC0008

Ett förgyllt grishuvud med granatöga som möjligen suttit på en sköld. Foto Bengt Backlund, Upplandsmuseet.

Granatcloisonné är ett hantverk där tunna tillslipade granatskivor innefattas i föremål av guld eller förgylld brons. Granatskivorna läggs ofta på en mönstrad guldfolie som skapar en extra lyster. Hantverket har en lång historia och var framförallt uppskattat av de frankiska konungarna under stora delar av den merovingiska perioden. Men granaterna var också eftertraktade i Skandinavien där de blev populära under folkvandrings- och vendeltid och återfinns bland annat från platser som Valsgärde, Valsta och Gamla Uppsala.

cloisonne01

Guldkassetter med innefattade röda granater, s.k. Granatcloisonné. Foto Anna Ölund, Upplandsmuseet.  

_DSC0028

Våfflad guldfolie som finns under granaterna i cloisonnékasseterna. Foto Max Jahrehorn, Oxider AB.

Granat är ett samlingsnamn för en grupp silikamineraler och är en vanligt förekommande mineralgrupp som bland annat finns naturligt i den svenska berggrunden. Granater finns i metamorfiska berggrunder där de bildas av högt tryck och/eller värme. Färgerna på granater kan variera från allt mellan lila till röda och gröna. Den röda färgen är den som främst förknippas med granater och historiskt sett har det varit den mest eftertraktade i ädelstenskonsten. De vanligaste granaterna vid smyckestillverkning kallas almandin, pyrop, hessinit och spessantin.

Oväntade resultat

Efter att utgrävningen i Gnista avslutats genomfördes en rad olika analyser på det uppgrävda materialet. Inom ramen för ett större projekt kring vendeltida metallhantverk och smyckestillverkning har granaterna från Gnista analyserats i ett svepelektronmikroskop.

Med ett svepelektronmikroskop kan man förstora material väldigt mycket. Det går även att läsa av den kemiska sammansättningen och vilka grundämnen som ingår. Detta helt utan att göra någon skada på föremålet då man endast mäter hur elektroner från olika grundämnen studsar. När man analyserar granater med hjälp av ett svepelektronmikroskop kan den kemiska sammansättningen visa varifrån granaterna brutits, eftersom detta skiljer sig åt mellan olika områden.

Vid analysen upptäcktes att en av de små röda stenarna faktiskt inte var en äkta granat utan tillverkad i rött glas. Detta syntes bara i mikroskopet och med blotta ögat kunde man inte ana att det bland fynden fanns en oäkta granat.

_DSC0007

I Gnistahögen hittades även tre lösa granater. Vid analysen med svepelektronmikroskopet upptäcktes att granaten i mitten i själva verket var tillverkad av glas. Foto Bengt Backlund, Upplandsmuseet. 

Glasgranaten väcker frågor. Varför har man låtit tillverka en granatkopia i glas? Kanske behövde man ersätta en granat men saknade det rätta materialet eller kunskapen att skära till en ny? Var inte själva materialet lika viktigt som utseendet?

 

Vill ni läsa mer om granater?

Här finns en uppsats om granater under yngre järnålder!

Läs om ett spännande Projekt om granater från samma period som Gnistahögen!

Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s