Guld och Granater – Resultaten från den arkeologiska undersökningen i Gnista

Under 2013 undersökte arkeologer från Upplandsmuseet och SAU ett gravfält vid Gnista i utkanten av Uppsala. Efter flera års analysarbete är nu rapporten färdig och resultaten har överträffat alla förväntningar och kommer att få stor betydelse för den arkeologiska forskningen. 

Rika gravgåvor i Gnistahögen

Undersökningen i Gnista dominerades av en stor gravhög från slutet av 500-talet vilket är den största som undersökts i regionen på många år. Gravgåvorna var mycket rika och i klass med dem från de kända båtgravarna i Vendel och Valsgärde.

RIMG0334

Arkeologer från Upplandsmuseet och SAU undersöker Gnistahögen sommaren 2013. Foto Andreas Hennius, Upplandsmuseet.

Mannen som gravlagts i högen hade fått med sig förgyllda föremål med infattade granater, sannolikt delar av en hjälm, svärd och sköld, en praktfull hästutrustning, importerat glas och spelpjäser i valben. På gravbålet hade den döde också fått med sig ett stort antal djur. Brända ben från fem hundar, fem grisar, får, två hästar, duvhök, pilgrimsfalk och berguv samt en gädda och delar av en ko hittades i gravhögen.

_DSC3577

Guldkassetter med granater som sannolikt suttit på ett svärdshjalt. Foto Olle Norling, Upplandsmuseet.

_DSC0046

Pressbleck i silver med punktornerade flätmönster hittade i Gnistahögen. Möjligen har pressblecken suttit på en hjälm. Foto Olle Norling, Upplandsmuseet.

Gnistahögen är en viktig pusselbit för förståelsen av rika gravar och stora högar runt Uppsala och eftersom den undersökts med moderna metoder kan resultaten också användas för att tolka om tidigare undersökningar.

Gravar från hednisk och kristen tid

Begravningsplatsen var i bruk under en lång tid, från slutet av 500-talet ända fram till 1200-talet och kan berätta mycket om en dynamisk period med religionsskifte och en allt starkare kungamakt.

Gravarna visar att övergången från det förkristna till det kristna gravskicket inte var ett tydligt brott utan snarare en förändring som skedde gradvis över flera generationer. Trots att människorna blivit kristna och övergår till ett kristet gravskick utan gravgåvor och med jordfästningar istället för brandbegravningar, fortsätter man att under väldigt lång tid begrava sina anhöriga på samma gravfält som tidigare. Avsaknaden av en kyrkobyggnad stärker bilden av att den tidiga formen av kristendom i Uppland inte var beroende av en kyrkobyggnad.

Skelettgravar Gnista

Skelett från en vuxen person och ett barn som begravdes i Gnista. Gravarna visar på ett kristet gravskick och dateras till början av 1000-talet. Foto Emma Sjöling, SAU.

Genom omfattande analyser av materialet har vi kunnat kartlägga människornas liv, hälsa, diet, död och begravning på ett sätt som gör att de kan jämföras med andra liknande gravfält i exempelvis Sigtuna och Birka. En skillnad är t ex att befolkningen i Gnista hade fler bristsjukdomar, dvs att de åt en mindre näringsrik kost. 

Smärtsam tandbearbetning

Speciellt var också att två äldre män som begravdes i Gnista hade infilade horisontella streck på tänderna. Detta måste ha gjort mycket ont att göra och eventuellt förstärktes effekten genom att man gnuggade in färg på tänderna så att ränderna syntes ännu tydligare. Fenomenet är känd även på andra håll i Sverige och diskuteras just nu flitigt inom arkeologin. Forskarna vet ännu inte vad denna markering betyder, kanske någon form av tillhörighet eller statustecken.

_DSC0138_5834_Max_I1_dx_Tandmodifiering

Del av en överkäke från grav 31 med artificiell tandmodifiering. Framtanden har tre horisontella streck på utsidan av emaljen. Foto Bengt Backlund, Upplandsmuseet.

 

Många fler spännande resultat finns att läsa om i rapporten ”Människor kring Gnistahögen”! Den kan enkelt laddas ner som pdf från vår hemsida.

 

Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Guld och Granater – Resultaten från den arkeologiska undersökningen i Gnista

  1. Malin Nilsson Norén skriver:

    Försöker hitta rapporten, men den enda som ligger uppe är 2017:02 ”Stenläggningar vid Gillbergska genomfarten”. När tror ni att er rapport kommer upp?

    • emeliesunding skriver:

      Hej Malin!
      Rapporten för Gnista ligger under 2016 års rapporter. Du hittar den där med rapportnummer 2016:02
      /Emelie

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s