Dragarbrunnsgatan, Uppsala: Hus, hägnader och diken

Under sommaren 2013 pågår omfattande markarbeten i Dragarbrunnsgatan i Uppsala. Den aktuella sträckan är Vaksalagatan till Smedsgränd och markarbetet upptar i princip hela gatans bredd. Nya ledningar för vatten-, avlopp, fjärrvärme-, el-, tele- och markvärmeledningar anläggs eller justeras. Arbetet följs av en arkeolog från Upplandsmuseet då det i virrvarret av ledningar och gamla schakt finns bevarade delar av kulturlager.  Kulturlagren utgörs av rester efter de människor som levde på platsen under 1600-talet och 1700-talet. Här finns rester efter golv i hus, hägnader och diken. Här hittas också delar av fat, skålar och glas liksom byggnadsrester som spik och fönsterglas. Hittills har inga fynd gjorts som tyder på att området tagits i anspråk under medeltiden. Kanske dyker rester efter de medeltida Uppsalaborna upp? Eller så låg området utanför den del av staden som nyttjades för bebyggelse?

70

Dragarbrunnsgatans ålder är inte helt klarlagd. Kanske är det samma gata som kallades Dragarbrogatan under 1600-talet? Under slutet av 1600-talet och 1700-talet benämndes den norra delen av gatan Själagatan. Dagens gata är uppkallad efter den vattenpump som fram till 1870-talet fanns i korsningen Dragarbrunnsgatan – S:t Persgatan. Vid stadsregleringen 1643 var det tänkt att Dragarbrunnsgatan skulle fortsätta mot söder, från Vaksalagatan till Vretgränd. Genomförandet försenades och fick göras i etapper och först 1768 drogs gatan fram ned till Smedsgränd. Den sträcka som nu är aktuell för markarbeten och arkeologi har under 1820-talet omnämnts som Besvärsgränd, namnet bör antyda de tvister och besvär som uppstod när den nya gatusträckningen skulle dras. Namnet Besvärsgränd har kanske även relevans just nu, när markarbetet medfört att gatan spärrats av för trafik? Förhoppningsvis är denna sista etapp på Uppsala Kommuns arbete med omvandlingen av Dragarbrunnsgatan klar under vintern 2013/2014 och besvären lagda bakom oss. Förhoppningsvis finns då också ett rikt och spännande arkeologiskt material som kan berätta om levnadsvillkoren för människorna vid Dragarbrunnsgatan under 1600-talet.

DIG62

Dragarbrunnsgatan mot sydöst (från Vaksalagatan). Foto: Alfred Dahlgren 1901-2. Upplandsmuseet

Anna Ölund , arkeolog

(Källa: Wahlberg, Mats. 1994. Uppsalas gatunamn).

Det här inlägget postades i Medeltid och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s